Det bästa sättet att få en vän på, är att själv vara en vän. Det blir som ringar på vatten-effekten. Det man sår det får man skörda. Sår man vänskap och planterar vänskap, får man skörda vänskap. Vänskap är det finaste jag vet. Tänk att ha en sann vän att anförtro sig till. En sann vän finns där i ur och i skur, i livets skiftningar, i dagar av glädje, i dagar av sorg. En sann vän sviker aldrig, lämnar inte en i sticket. En sann vän stannar kvar när alla andra har gått. Motivationen, drivkraften till sann vänskap ska bygga på kärlek, förtroende, ömsesidig respekt, sanning, glädje, trovärdighet, förståelse, empati, förmågan att ge och ta, lyssna, visa medmänsklighet..och även att vara tyst och bara finnas där. En axel att luta sig emot. En falsk vän utnyttjar andra, ”vill spegla sig i andras strålglans”, vill ha ut en egen vinning, sviker, förtalar, bryter löften…Jag vill kunna lita på mina vänner. Det jag talar i förtroende, önskar jag inte att en del står och talar om öppet nästa dag på torget…

Låt oss vara sanna vänner! Har vi glömt någon? Borde vi kontakta någon och berätta hur mycket vi älskar henne/honom? Hur kan vi visa uppskattning idag? Vänskapsbanden är oftast starka, låt oss bevara dem så och stärka dem ännu mera. Vi ska vårda våra relationer, vänner ömt så som en blomma…vattna den och ge näring åt den, så växer blomman, vänskapen sig ännu starkare och den håller i alla väder och även när stormen kommer. Blomman står kvar, vännerna också.

Varför inte ge en vän en ros som en symbol för vänskap? Vill passa på att tacka alla mina sanna vänner, Jag älskar er! Dagens ros går till er!
Skriv era erfarenheter kring just vänskap!