Tankar som jag fick nu i natten när jag inte kan sova.

Vem klippte dina vingar du vingklippta ängel? Dessa rader är till dej/er som känner igen dej/er. Detta är poesi men ändå sanning. ( Jag kallar personer för ”änglar ”i denna poesin).

En gång var du en vacker bländande, lycklig  ”ängel”. Dina vingar var ståtliga och du hade styrka, mod och kraft. Men vem klippte dina vingar? Vad hände? En dag var du plötsligt vingklippt. Dina ”vinghalvor” släpade i marken. Jag såg tårar i dina ögonvrån. Din blick som innan lyste var nu svart som natten. Din glädje var som bortblåst. Din styrka hade förvandlats till svaghet. En gång trodde du på dej själv, du visste att dina vingar bar dej. Nu sitter du vingklippt som i en fängelsehåla. Vad hände? Jag önskar få se dina vingar sakta börja växa ut igen. Det kommer att ske om du bara vågar tro igen. Tro på dej, livet och kärleken. Låt rädslan ge vika. -Visst längtar du ut i friheten igen? Dina vingar kommer åter att växa ut sakta men säkert. Tro endast tro. Allt är möjligt. Mirakler sker än idag. Det är inte kört för dej. Dina tårar skall förvandlas i sann och äkta glädje. Ditt liv får mening igen. Du ska åter skina så strålande vackert med glänsande friska och starka vingar som bär dej. Och genom eld och vatten ”flyger du såsom med en örns starka vingar” ut i friheten igen…

Jag kan se dej åter lysa som den vackraste av alla änglarna i denna världen. För du är en ”ängel”. Dina vingar ska för alltid bära dej. Du får din styrka och glädje tillbaka. 

Ge aldrig upp hoppet älskade ängel, hur det än ser ut omkring dej. Blicka ej bakåt utan framåt..Din framtid är ljus!

Älskade ängel, jag tror på dej!

Personen på bilden har inget med det som jag skriver om att göra.

En ledsen ängel

En lysande ängel

Med vilka tegelstenar bygger du ditt livs mur?? Är det tegelstenar som du bygger en hel mur runt dej, så hög så att ingen kan se dej och inte du själv kan komma ut ur muren? Vad döljer du? Vem gömmer du dej för? Har du fastnat i ett beteende, ett liv som du egentligen inte vill leva? Sitter du där innanför din tjocka mur och gråter och bara längtar ut? Du kanske ropar på hjälp, men ingen tycks höra dej? Muren är så hög och tjock…Jag har goda nyheter till dej! Det finns en som ser dina tårar, din längtan, ditt rop på hjälp, han både ser och hör, han bryr sig och han älskar dej! Så låt din mur falla idag och kom ut till ett liv i frihet. Låt ditt sanna jag träda fram i dagsljuset! Och Gud ska hjälpa dej, han hjälper dej varje sekund! Bygg sedan en gravsten av alla dessa tegelstenar och begrav ditt gamla liv! Ge ditt hjärtas kärlek till Jesus. Inför honom kan alla murar falla och du får vara dej själv! Du får vara dej själv inför alla. Du har fått ett redskap att bygga med. Redskapet heter själva livet. Bygg då något vackert av/med ditt liv. Dölj inget längre, göm inte dej, utan lev i frihet! Låt ditt liv bli som, en lysande strålande stjärna som lyser som solen, som värmer andra vilsna, frusna själar och hjälper den ”inmurade” att hitta ut i friheten!

Bygg inte ditt liv med tegelstenar utan med kärlek!

Låt alla murar av otro, hopplöshet, rädsla och hat falla..Tro, hopp och kärlek, störst är kärleken!

Ditt ”stenhjärta”kan förvandlas till ett ”mjukt hjärta” som är fyllt med kärlek  till livet, dej själv och andra.

Glöm inte att förlåta dej själv och andra…

Ditt och mitt liv är det vackraste ”konstverket” som mästerskaparen har skapat. Varför förstöra det????

Livet

Livet är en gränslös gåva. Det finns ett djup som är djupare än havets djupaste punkt. Det finns en bredd som är bredare än hela universum. Det finns en längd som är längre än Mount Everest top. Det finns ett utrymme som är totalt omätbart. Du och jag har fått denna gåva som kallas livet. Det är ett oskrivet blad från början. Du och jag är författare till vår livsbok. Vi fyller livsbladen, vi ger dagarna liv. Vissa livsblad är fyllda av glädje, ljus, skratt, sång, lycka och solsken, andra dagar är fyllda av mörker, förtvivlan, sjukdom, kamp och tårar. Vad som än sker i och under detta liv så är det resans gång som räknas. Livets givare, skapare har en vacker plan med ditt och mitt liv. När vi söker så finner vi meningen med livet. Låt oss fylla våra dagar med vackra ting. Finna lyckan och harmonin i morgongryningen, se fotspåren i sanden, se Guds kärleksbevis i naturen. Höra vågornas brus, se solen gå upp och solnedgången. Jag sökte livets mening. Jag fann sanningen i Guds ord. Den ger mej ljus på min livsstig, jag har funnit vägen, jag ser ljuset. I dagar av sorg, i dagar av glädje, så är Gud min trygga borg. Jag tror på livet. Jag höll på att förlora mitt liv, men jag LEVER! Jag känner en stor tacksamhet till livet och till livets givare, han räddade mitt liv. Jag lever än och andas. Jag fortsätter att fylla mina livsblad med händelser..Jag vill gråta av glädje och jubla över livet, även om det smärtar och vissa saker gör ont, tårarna bränner mina kinder, så är ändå livet den vackraste gåvan vi har fått. ”Jag vill göra mitt liv till en lovsång till dej, där var ton ska en hyllning till dej bära. Och i dagar av glädje och dagar av sorg, vill jag  leva var dag till din ära”, åh, min skapare. Med mitt liv önskar jag att jag får sätta en gulkant och förgylla någon medmänniskas liv. Jag vill leva till fullo, ett gränslöst rikt liv, upptäcka det livet har att erbjuda.

Vi är på en spännande färd, du och jag är på pilgrimsfärd, genom livet..

Hoppas att våra vägar korsar och att vi kan mötas och dela erfarenheter kring våra liv. Vi kan läsa våra livsböcker för varandra….

Nu ska jag fortsätta att fylla min livsbok med livets djup, bredd och längd…

Lycka till du också, med ditt liv!

Här firar jag livet…min födelsedag på Färjan, i Juni.

He is happiest who hath power to gather wisdom from a flower…(Author unknown)

April, you climbed the mountain, smiling at foolish fears; and down the greening valley, you wept your childish tears. Then, silently, you left us, without a word to May…Tossing the fluted beauty of your spring bouquet. (May Gray)

Jag älskar poesi för det innefattar livets glädjeämnen, livets sorg, olika årstider och högtider. Det är stämningsfullt, vackert, romantiskt och realistiskt. Det är helt enkelt i min smak. Dessa tankar skrev jag i min poesibok redan den 7.10.1980. Det var många år sedan. Har alltid älskat poesi. Någon dag ska jag hämta min poesi och diktbok från källaren, där finns sånt som jag skrev när jag var ung. Har alltid älskat att skriva. Älskar du/ni poesi?

Vårt liv är som en skör silvertråd, som börjar när vi föds och den följer oss hela livet. En dag klipps livstråden av och vi lämnar jordelivet. Vårt liv hänger ibland på en skör tråd, emellanåt. Sommaren 2007 trodde jag ett tag, att tråden skulle brista..jag bad om att livstråden skulle hålla. Jesus hörde min bön. Cancern blev ej min död…så jag tackar Jesus för ett cancerfritt liv, en cancerfri vår, som jag får gå till mötes.”Jesus du är den vackraste smaragden som skiner klarast på min silvriga livstråd. Vad vore jag utan dej? Låt mitt liv bli en vacker silversymfoni för dej, en lång livstråd, som aldrig brister..utan en dag länkas slutligen i en stark Gudomlig enhet. En dag då jag får se min smaragd ansikte mot ansikte. Tack livets Herre, för själva livets gåva. Låt min livstråd vara stark, alltid, silver-smaragd. Amen”.

Jag är lycklig över att jag får förmedla hopp till andra. En artikel om mej på Kanal5 hemsida.

När ridån har gått ner, när ljusen har slocknat, strålkastarljusen har ebbat ut, när publiken har gått hem..När allt är tyst omkring dej. Du sitter ensam i din ensamhet. Du känner dej som den mest ensamma i hela Universum. Du hör bara ditt hjärtas slag. Vem är du då? Ditt sanna, nakna jag, kommer fram. Tårarna rinner. Du gråter av längtan. Du vill bli älskad för den du är och inte för vad du gör. Ensam på ditt hotellrum, långt borta är skratten, applåderna. Där finns bara du och ensamheten. Du söker efter sanningen, du vill bli älskad för den du är..när ridån har gått ner…

Dessa ord ”kom till mej” i poesiform nu inatt, när jag inte kunde sova. Tillägnas alla som känner igen sig.

Så små frön av kärlek på din ”levnadsjord”. Plantera dom i ett tidigt skede i livet. Vattna dom rikligen och glöm inte att låta solen skina på jorden, där du har planterat. Mycket kärlek och omsorg, hjälper dina små frön att växa. En dag ser du ett mirakel, det börjar komma upp nåt ur jorden..en vacker stjälk, till slut en vacker blomma, eller flera..Om vi sår små frön av kärlek och vänlighet i ”vår levnadsjord”, får vi skörda vackra kärleksblommor. Det man sår, det får man skörda…Du får så mycket vackert tillbaks, om du sår ”vackra” frön…Du gläds och så din omgivning..
Lycka till!!!